Stöd och hjälp vid våld

Vi finns här för dig!

Kvinnojouren Amanda Gotland erbjuder stöd och hjälp till dig som är utsatt för våld.

Vi erbjuder;

Stödsamtal
Akut boende för en kortare tid
Praktisk hjälp och stöd
Vi kan följa med vid polisanmälan/möte med socialtjänst

Kontakta oss

Om oss

Hjälp och stöd hos Kvinnojouren Amanda

Vi finns här för dig!

Kvinnojouren Amanda finns här för dig, oavsett situation. Vi finns här för dig att lyssna, vara en förstående röst och ge råd/vägledning vid behov. Vi ger stödsamtal via telefon och fysiska träffar, beroende på vad som önskas av dig.

Vi erbjuder ett akut boende för en kortare tid vid behov. Vi kan även följa med som stöd vid möten med socialtjänsten eller vid polisanmälan.

Är du orolig för någon i din närhet? Då är du också välkommen att ringa oss för rådgivning och stöd.

Vad vi gör

Kampen mot mäns våld mot kvinnor

Vi arbetar för att erbjuda stöd, skydd och trygghet åt kvinnor och barn som utsatts för olika former av våld.

Akut boende

Vi erbjuder ett akut boende för kvinnor och deras barn. Akutboendet är inte ett skyddat boende.

Stödsamtal

Våra volontärer ger rådgivning och stödsamtal till kvinnor i behov av hjälp och stöd.

Stödsamtalen kan vara via telefon eller fysiskt.

Du kan alltid vara anonym.

Informationsinsatser

Vi informerar om vår verksamhet och deltar i samhällsdebatten för att sprida kunskap om våld mot kvinnor och dess konsekvenser.

Olika former av våld

Vad är våld?

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer omfattar fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Det förekommer i alla samhällsklasser och i alla åldersgrupper. Våldet är en brottslig handling och en kränkning av grundläggande friheter och rättigheter.

Källa: kvinnofridslinjen.se

Fysiskt våld

Fysiskt våld kan se mycket olika ut. Det kan vara allt ifrån örfilar, slag, sparkar, knuffar, stryptag eller kvävningsförsök till användande av olika vapen och mord.

Källa: kvinnofridslinjen.se

Psykiskt våld

Psykiskt våld kan handla om att bli hotad och skrämd med fysiskt våld eller att bli förnedrad och tvingad till kränkande handlingar. Det kan även handla om att barnen utnyttjas för att få kontroll över den andra föräldern. Att bli isolerad och inte få utöva sina intressen, röra sig fritt eller umgås med släkt och vänner är också psykisk misshandel. Våldet kan även utövas digitalt genom kontroll och trakasserier via telefon, dator och appar.

Källa: kvinnofridslinjen.se

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär allt från sexuella trakasserier till våldtäkt. Det kan vara ovälkommen beröring, att tvingas till sexuella handlingar, att bevittna sexuella handlingar eller att bli sexuellt kränkt på något annat sätt.

Källa: kvinnofridslinjen.se

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är en form av kontroll. Det kan handla om att bli tvingad att lämna ifrån sig inloggningsuppgifter till bank-id eller att bli pressad att ta lån eller att bli förbjuden att gå till jobbet och därmed förlora arbetsinkomst. Det kan göra att man hamnar i en svår ekonomisk situation med långvariga skulder som gör det ännu svårare att lämna relationen.

Källa: kvinnofridslinjen.se

Latent våld

Latent våld innebär att den utsatta lever med en ständig rädsla eller oro för våld. Våldet kan vara ilska eller aggressivitet som visar sig i förövarens kroppshållning och kroppsuttryck, som upplevs som hot.

Källa: socialstyrelsen.se

Digitalt våld

Digitalt våld är psykiskt eller sexuellt våld som utövas via digitala verktyg som mobiltelefon, platta eller dator. Våldet kan till exempel bestå av hotfulla sms eller att kontrollera hur någon förflyttar sig via GPS. Det kan också vara grooming som innebär att en vuxen person närmar sig barn och unga på nätet i syfte att bygga en relation och så småningom genom hot få dem att utföra allt grövre sexuella handlingar på sig själva framför kameran eller vid ett fysiskt möte. Oftast utger sig
den vuxna för att vara jämnårig med barnet.

Källa: socialstyrelsen.se

Försummelse

Försummelse kan exempelvis vara att den utsatta inte får den hjälp med mat, medicin eller hygien som hon eller han behöver. Den utsatta kan förvägras hjälp till exempel med att komma ur sängen, få för lite, för mycket eller felaktig medicin.

Källa: socialstyrelsen.se

Materiellt våld

Materiellt våld kan innebära förstörelse eller stöld av den utsattas
personliga tillhörigheter, bohag, värdesaker med mera.

Våld mot husdjur

Det finns ett samband mellan våld mot
djur och våld inom familjen. Våldsutövare som utsätter djur för våld ofta använder grövre och farligare våld jämfört med våldsutövare som inte brukar våld mot djur. Är djuret utsatt finns det skäl att tro att våldet är på väg att trappas upp

Källa: socialstyrelsen.se

40-års jubileum

Kvinnojouren Amanda fyller år!

Vi firar 40 år som verksamma

I november fyller Kvinnojouren Amanda 40 år!

Detta kommer vi att uppmärksamma på olika sätt.
Vi tar med dig på en tidsresa från 1978 och framåt, där vi gör nedslag i viktiga händelser i arbetet för ett jämställt samhälle fritt från våld (se tidslinje nedan).

Vi lanserar kampanjen "40 kronor för 40 år" där du med ett enkelt knapptryck får möjlighet att stödja vårt arbete för våldsutsatta kvinnor och barn på Gotland.

Förutom de lite speciella aktiviteterna fortsätter vårt arbete precis som vanligt.
Du når oss varje dag (08-22) året om på vår jourtelefon 073-049 29 01.
Vi finns för dig!

Tidslinje

Viktiga årtal i kampen för ett samhälle fritt från våld

(Klicka på bildspelet för att se hela bilden och tillhörande bildtext)

Kvinnojoursrörelsen startade i mitten av 1970-talet och de första kvinnojourerna (Alla Kvinnors Hus i Stockholm och Kvinnohuset i Göteborg) bildades 1978. Rörelsen började som en reaktion på mäns våld mot kvinnor i nära relationer och samhällets oförmåga att skydda och hjälpa de kvinnor och barn som blev offer för våldet.

Jourverksamheten var både ett politiskt initiativ och en solidarisk handling med de utsatta kvinnorna och barnen. Tanken var att stödja våldsutsatta kvinnor och ge dem möjligh

Misshandel på enskild plats faller under allmänt åtal, vilket innebär att en anmälan inte kan återkallas samt att det inte är målsägande som avgör om brottet ska anges till åtalan.
Källa: Kvinnohistoria genom tiderna - Kvinnojouren Online

Roks har funnits i över 36 år. Det började i slutet av 1970-talet där det gjordes en sexualbrottsutredning som inte bara föreslog sänkta straff för våldtäkt utan också att kvinnors klädsel och uppträdande före övergreppet skulle vägas in vid rättegången. Många kvinnor blev väldigt arga och pratade med varandra om sin ilska. Kvinnorna som pratade med varandra började tänka att det kanske finns fler kvinnor som varit med om samma sak. Då startade kvinnojourer i Göteborg och Stockholm, snabbt däref

En Kvinnojour – på Gotland?
Ska vi starta en kvinnojour på Gotland? Finns det verkligen behov av en sådan här på vår till synes trygga och fredliga ö?
De frågorna väcktes av några politiskt aktiva kvinnor som under våren 1983 varit på utbildning ett par dagar i Örebro och på Hasseludden i Stockholm.
Ett första möte hölls den 6 september 1983 för att diskutera och lyssna in om intresse fanns. Ett 35-tal kvinnor anslöt, representanter allt ifrån politiska- och ideella organisationer till kvinnor

För att stärka brottsoffrets ställning i rättsprocessen så införs lagen om målsägandebiträde år 1988. Lagen avser att se till målsägandens behov av juridiskt och kurativt stöd under förundersökning och rättegång genom rätten till eget, kostnadsfritt, juridiskt biträde. Lagen omfattade till att börja med främst grövre sexualbrott samt en del grövre våldsbrott.
Källa: Kvinnohistoria genom tiderna - Kvinnojouren Online

År 1993 antogs FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor. Deklarationen slår fast att våldet orsakas av det historiskt sett ojämlika förhållandet mellan kvinnor och män. Staterna uppmanas att fördöma och motverka våld mot kvinnor samt arbeta förebyggande. Deklarationen anger också ett antal åtgärder som staterna bör vidta.

I deklarationen framhålls att våldet är en av de sociala mekanismer som upprätthåller kvinnors underordnade ställning och att våldet sker både i det privata och i d

Inom svensk lagstiftning nämns jämställdhetsintegrering som strategi redan i den jämställdhetspolitiska propositionen Delad makt – delat ansvar (Prop. 1993/94:147). Den presenterades av jämställdhetsminister Bengt Westerberg och antogs av riksdagen våren 1994.
Här fastslås att ett jämställdhetsperspektiv ska läggas på samtliga politikområden. Det innebär att ”förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klargöra möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män. Det

År 2000 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som klargjorde att kvinnor har en betydande roll i att förebygga och lösa konflikter. Flera resolutioner om att intensifiera arbetet med att motverka våld mot kvinnor har antagits sedan dess, bland annat en resolution om avskaffande av brott i hederns namn.
Källa: FN:s arbete mot våld - Uppsala universitet (uu.se)

Resolutionen antogs av generalförsamlingen 2001 och är den första resolutionen som särskilt behandlar hedersrelaterat våld. Resolutionen fastslår att hedersrelaterat brott mot kvinnor är en kränkning av mänskliga rättigheter.
FN har även släppt en rapport som handlar om vad medlemsstaterna har vidtagit för åtgärder med anledning av resolutionen. Rapporten belyser även utvecklingsområden där fler åtgärder behöver vidtas.
Källa: Nationell lagstiftning och internationella överenskommelser - (heders

Istanbulkonventionens officiella namn är Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Konventionen fördömer alla former av våld och beskriver våld mot kvinnor som ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män. Den slår fast att våld mot kvinnor är könsrelaterat på strukturell nivå.
I konventionen konstateras att kvinnor och flickor riskerar att utsättas för könsrelaterat våld och våld i hemmet i större utsträckning än

Bestämmelsen om våldtäkt utvidgas. Fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliseras som våldtäkt genom att begreppet "hjälplöst tillstånd" ersätts av det vidare begreppet "särskilt utsatt situation". Det blir därmed tydligt att även sådana situationer där ett offer möter övergreppet med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet.
Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2013.
Källa: En skärpt sexualbrottslagstiftning - Regeringen.se

Hösten 2017 startade #metoo-uppropen i USA och spred sig snabbt över hela världen. Det var en unik historisk händelse där kvinnor, icke-binära och transpersoner gick samman och på ett strukturerat sätt berättade om sina erfarenheter av sexuella trakasserier och sexuellt våld. Berättelserna från uppropen visar att det finns mycket kvar att göra för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld både på arbetsplatser och i övriga samhället.
Källa: Berättelser från #metoo-upprope

Från första juli 2018 bygger den svenska sexualbrottslagstiftningen på principen att allt sex ska vara frivilligt.
Utgångspunkten är att varje människa har en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.
Sexualbrotten regleras i 6 kapitlet i brottsbalken. Våldtäkt är rubriceringen på den grövsta formen av sexualbrott.
För att bedöma om en handling bryter mot lagen eller inte tar domstolen utgångspunkt i om frivilligheten kommit till uttryck genom ord, handling eller på annat sätt. Personen

Den 1 juni 2021 infördes ett särskilt barnfridsbrott i Sverige. Lagändringen innebär att det är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation.
Var tionde barn (mer än 200 000 barn) har upplevt våld i familjen. Att leva med våld eller hot om våld mot en förälder eller omsorgsperson, kan ses som psykiskt våld mot barnet. Våldet ökar risken för lägre livskvalitet, sämre skolresultat och problem som psykisk sjukdom, trauma, ångest, utåtagerande beteende och

EU-parlamentet röstade i april 2024 igenom ett direktiv som ska bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och de som utsätts för våld i hemmet. Det är första gången någonsin som EU antar regler mot våld mot kvinnor.
Enligt de nya reglerna ska tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning betraktas som brott i alla EU-länder. Direktivet kräver bättre stöd till brottsoffer och insatser för att förhindra våldtäkt samt för att öka förståelsen för vad samtycke är. Direktivet förbjud

Alla former av våld är de yttersta konsekvenserna av det kvinnoförakt och kvinnohat som finns i vårt samhälle och så länge det finns kommer sannolikt Kvinnojouren Amanda att finnas.
Målet är ett jämställt samhälle fritt från våld, där kvinnor och män har lika rättigheter och möjligheter. Kvinnojourerna i Sverige är en av landets största opinionsbildare och vi har gjort stora och märkbara insatser under åren som gått.
Men det är viktigare än någonsin att vi fortsätter försvara våra landvinninga

Engagera dig

Stötta kvinnor och barn genom att bli volontär hos oss!

Ring oss för att få veta mer

073-049 29 01

På Kvinnojouren Amanda Gotland kan du skapa förändring och ge stöd till kvinnor och barn i behov. Som jourkvinna på Kvinnojouren är du en viktig del av en större rörelse. Ett nätverk av styrka och stöd som gör det möjligt för kvinnor att hitta vägen till ett tryggare liv.

Det är ett arbete som kräver engagemang och empati, men det är också ett arbete som skapar förändring och ger hopp. Vi behöver bli fler!

Kontakt

Behöver du stöd? Ring oss!

Kvinnojouren Amanda finns här för att lyssna och stötta dig. Ring oss för att få hjälp och rådgivning.

073-049 29 01

amanda@kvinnojouren-gotland.se

Stöd till dig som är utsatt för våld

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen ger stöd till dig som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Samtalet är gratis och du är anonym när du ringer. Ring 020-50 50 50. Öppet dygnet runt, årets alla dagar.

RFSL:s brottsofferjour

RFSL:s brottsofferjour för hbtq-personer, erbjuder samtalsstöd via telefon. Telefon: 020 – 34 13 16 (kostnadsfritt)

Familjefrid Gotland

Telefon: 0498-26 33 13, dagtid, vardagar
E-post: familjefrid@gotland.se

Socialjouren Gotland

Telefon: 0498-26 91 45

Kvällar, nätter och helger.
Du kan också be att bli kopplad till socialjouren via 112 – SOS Alarm.

Polisen, Telefon: 114 14

Är du i akut fara?

Om du eller en närstående befinner er i akut fara ring 112 – SOS Alarm.

Stödlinjen för transpersoner

Stödlinjen för transpersoner en nationell stödtelefon för vuxna transpersoner, inklusive ickebinära, som utsatts för fysiskt eller psykiskt våld av en närstående eller sexuellt våld. Den är öppen alla dagar kl. 11–19. Telefonnummer: 020-55 00 00

Riksföreningen stödcentrum

Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen finns till för kvinnor som har varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit du kan ringa för att få stöd.

Våld mot barn och ungdom

På dagtid kan du ringa till socialtjänstens barn- och familjeenhet.
Telefon: 0498-26 88 19 (reception)

På kvällar, nätter och helger kan du ringa socialjouren på telefon: 0498-26 91 45

Du kan också ringa BRIS hjälptelefon på telefonnummer när som helst.
Telefon: 116 111
Webbplats: Bris

Ungarelationer.se

Unga relationer.se ger stöd och information för dig upp till 20 år som blir utsatt i din relation, är kompis till någon, eller är den som utsätter. Du kan chatta anonymt varje kväll kl 20-22. Här kan du också läsa om olika typer av våld, varningstecken och hur en bra relation kan vara.

Storasyster

Storasyster erbjuder stöd till de som blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Vi arbetar stödjande och kunskapshöjande för ett jämställt samhälle fritt från sexuellt våld.

Kvinno-och tjejjouren Fyren

Kvinno-och tjejjouren Fyren på Gotland ger långvarigt stöd till dig som lever med skyddade personuppgifter, eller till dig som möter kvinnor och barn som gör det och vill veta mer.